My first ever earthquake

Ja, vet ni vad?! Igår eftermiddag när jag och Georgie städat ur lastbilen efter helgens tävlingar så körde vi in till byn för en liten WiFi-session i biblioteket (hardcore aktivitet, jag vet), och plötsligt när vi sitter där i de mjuka sofforna och stalkar folk på Facebook så börjar golvet och allting skaka. Kände pulsen rusa upp, för samtidigt som det var otroligt häftigt så var det även lite läskigt. Vi visste ju inte om det skulle bli värre än det lilla skaket, som fick lamporna i taket att gunga rätt duktigt, eller om de 10-15 sekunderna var allt Moder Jord skulle bjuda på för vår del.

Enligt GeoNet var det en jordbävning som uppmätte 6.3 på Richter-skalan och tiotals kilometer ner i marken, ett par timmars bilfärd längre söderut från var jag bor här på Nordön. Tydligen var det en av de större jordbävningarna på den senaste tiden, och det uppstod en hel del skador i området... Huvadå. Inga personskador dock, vad jag vet iallafall. Hursomhelst så var det en cool upplevelse. Overkligt, på nåt vis.

(Uppdatering: Några minuter efter att jag publicerade inlägget skakade soffan och teven till! Efterskalv! Coolt. Uppmätte 4.5 och på typ samma ställe som det stora skalvet igår.)

Helgen spenderades några timmar norrut i Wairoa. Hopptävlingar fredag, lördag och söndag. Simon och Midway Smooth Dude vann lördagens Grand Prix, så det var ju en rätt lyckad tävlingshelg nu med! Det är duktiga hoppryttare jag jobbar för, några av de bästa i landet, och det är ju alltid kul när de plockar placeringar och vinstpengar... Denna helg hade vi hela 11 hästar med oss totalt, fyra ponnyer och sju hästar, så det är mycket att hålla koll på! Det mesta gick smidigt ändå, även om min kollega hade lite trubbel med några grejer men det är smällar man får ta. Det var en s.k. A&P show, vilket innebär att de även hade lite karuseller och rodeo och fårklippning och sånt vid sidan om hästeriet. Vi fick till exempel se några grabbar helraka stora får på mindre än en halv minut – det ni!

Att jobba som groom är inte direkt någon glamourös livsstil, kan jag lova er. Det är mycket slit, bajamajor, svett, smuts och begränsade möjligheter till dusch som gäller, och sover gör vi i sovsäck på madrasser på lastbilsgolvet. Det har dock sin charm det med, och vad är väl bättre än att sedan komma hem och få sova i sin egen säng igen? Jag trivs med att jobba med hästar, men samtidigt är jag fast besluten om att detta inte är något jag vill satsa på i fortsättningen. Det är nog bäst om mitt hästintresse fortsätter på hobbynivå.

Ska inte skriva mer än detta, men avslutar med några bilder från helgen för att visa er lite av hur det ser ut för oss när vi är iväg på tävling. Det är väldigt annorlunda än i Europa, på gott och på ont!