Maybe something's wrong with me, but hey, at least I'm free

Ett litet hej från mig denna söndag! Allt bra här, ledig idag så tog mig en liten tur in till byn för att snylta på bibliotekets WiFi. Morbror ringde nyss upp mig på Skype, så det var trevligt att få en liten uppdatering från släkten norrifrån. Morfar fyller 85 år imorgon, eller ja, idag (redan 26:e januari här ju), så... grattis moffa, många kramar från andra sidan jorden!

Ska nu köra iväg till stranden för en lång promenad. Känner att jag behöver det. Musik i öronen, vågorna, sanden och en ändlös horisont. Ja tack!

Bild från julafton, men det är lite grått här idag med. Glad är jag för det.

My first ever earthquake

Ja, vet ni vad?! Igår eftermiddag när jag och Georgie städat ur lastbilen efter helgens tävlingar så körde vi in till byn för en liten WiFi-session i biblioteket (hardcore aktivitet, jag vet), och plötsligt när vi sitter där i de mjuka sofforna och stalkar folk på Facebook så börjar golvet och allting skaka. Kände pulsen rusa upp, för samtidigt som det var otroligt häftigt så var det även lite läskigt. Vi visste ju inte om det skulle bli värre än det lilla skaket, som fick lamporna i taket att gunga rätt duktigt, eller om de 10-15 sekunderna var allt Moder Jord skulle bjuda på för vår del.

Enligt GeoNet var det en jordbävning som uppmätte 6.3 på Richter-skalan och tiotals kilometer ner i marken, ett par timmars bilfärd längre söderut från var jag bor här på Nordön. Tydligen var det en av de större jordbävningarna på den senaste tiden, och det uppstod en hel del skador i området... Huvadå. Inga personskador dock, vad jag vet iallafall. Hursomhelst så var det en cool upplevelse. Overkligt, på nåt vis.

(Uppdatering: Några minuter efter att jag publicerade inlägget skakade soffan och teven till! Efterskalv! Coolt. Uppmätte 4.5 och på typ samma ställe som det stora skalvet igår.)

Helgen spenderades några timmar norrut i Wairoa. Hopptävlingar fredag, lördag och söndag. Simon och Midway Smooth Dude vann lördagens Grand Prix, så det var ju en rätt lyckad tävlingshelg nu med! Det är duktiga hoppryttare jag jobbar för, några av de bästa i landet, och det är ju alltid kul när de plockar placeringar och vinstpengar... Denna helg hade vi hela 11 hästar med oss totalt, fyra ponnyer och sju hästar, så det är mycket att hålla koll på! Det mesta gick smidigt ändå, även om min kollega hade lite trubbel med några grejer men det är smällar man får ta. Det var en s.k. A&P show, vilket innebär att de även hade lite karuseller och rodeo och fårklippning och sånt vid sidan om hästeriet. Vi fick till exempel se några grabbar helraka stora får på mindre än en halv minut – det ni!

Att jobba som groom är inte direkt någon glamourös livsstil, kan jag lova er. Det är mycket slit, bajamajor, svett, smuts och begränsade möjligheter till dusch som gäller, och sover gör vi i sovsäck på madrasser på lastbilsgolvet. Det har dock sin charm det med, och vad är väl bättre än att sedan komma hem och få sova i sin egen säng igen? Jag trivs med att jobba med hästar, men samtidigt är jag fast besluten om att detta inte är något jag vill satsa på i fortsättningen. Det är nog bäst om mitt hästintresse fortsätter på hobbynivå.

Ska inte skriva mer än detta, men avslutar med några bilder från helgen för att visa er lite av hur det ser ut för oss när vi är iväg på tävling. Det är väldigt annorlunda än i Europa, på gott och på ont!

A pretty good day at work

Varmt och fint i Waipukurau idag. Började jobba 07:30, som vanligt, och red två hästar innan klockan 10 och longerade en därefter. Georgie red en och longerade två. Efter det kom hovslagaren Tony ut och fixade tassarna på några stycken, och jag förberedde lite packning i lastbilen inför morgondagens avfärd till Wairoa. Iväg på tävling med hela 11 hästar och ponnyer denna helg... Puh. Ser ändå fram emot det. Eftermiddagen gick åt till att sadla upp och av hästar till chefen som red sina tre, samt packa in hö och lite annat välbehövligt i lastbilen. Hoppas att jag inte glömt något viktigt.

När vi slutade jobba ca klockan 17:30 tyckte vi att vi behövde svalka av oss lite, så vi tog oss ett dopp i poolen. Ganska bra sätt att avsluta en jobbdag på, kan jag tycka! Sitter nu vid biblioteket inne i byn och utnyttjar deras WiFi, och snart ska vi till butiken för att handla solkräm och glass. Ha en fin helg allihopa! Puss och kram!

Jellyfish, mussels, ice cream and the beach

För ett par veckor sedan, när både jag och Georgie fick vara lediga en eftermiddag tillsammans, körde vi ner till Porangahau Beach och solade och badade i några timmar. Alldeles, alldeles underbart! Dessutom plockade vi gröna musslor direkt från stenar på stranden som vi sedan kokade och åt till middag. Det blir inte mycket fräschare än så! Gott var det också.

Behöver nog inte säga så mycket mer än så. Bjuder på några bilder istället.

Geizer, my love

Hipp hipp hurra till världens finaste häst som fyller hela 26 år idag, den fjortonde januari! Älskade gamla Kessu, som jag saknar dig. Tänk, det är nu nio år sedan han kom till mig och min familj, sjukt vad tiden går. Även om jag bott utomlands de senaste åren har jag aldrig slutat bry mig om och älska denna underbara pålle, och det glädjer mig att han kunnat ge fler än mig så mycket kärlek efter att jag lämnat landet. En fantastisk kompis, helt enkelt.

Tjugosex år. Det är en respektabel ålder för ett halvblod det. Grattis Kese! (Bilden tagen i september 2013.)

Te Mata Peak

När inga ord behövs. (Foton tagna för en vecka sedan.)

Maraetotara falls and a jump

För en vecka sedan gjorde jag något som jag bara drömt om tidigare. Jag hoppade från ett vattenfall ner i det kristallklara (och ganska kalla) vattnet. Wow, vilken häftig känsla! Kände mig ovanligt modig faktiskt, för vanligtvis är jag inte direkt någon adrenalin-junkie... Go me!

Maraetotara Falls är en riktigt cool lekplats. Är glad att jag fick tipset av tysken, för annars hade jag knappast vetat om att detta ställe existerade. Bilden nedan är tagen innan vi simmade över till de nedfallna träden på andra sidan, och sedan klättrade jag upp mellan träden (hade varit omöjligt att komma upp om det inte vore för alla trädrötter att greppa tag om) och hoppade i från samma plats som de två personerna på bilden står på. Awesome. Ett minne för livet.

Bye 2013 and hello 2014!

Ett fantastiskt dygn i Porangahau är nu över. Beach polo, bbq, party at the country club, morning swim in the ocean... Härliga människor, fantastisk omgivning, god mat... Ett bra slut på år 2013 och en superb början på år 2014, helt enkelt. Bildbomb nedan, varsågoda.

Xmas is over and 2014 nearly here

Det är inte helt fel att fira jul och nyår i Nya Zeeland. Det har minst sagt varit en händelserik vecka, och det ska bli skönt att återgå till lite normala rutiner efter detta!

Julafton firades med en tripp ner till Waimarama Beach på eftermiddagen och en typisk English roast dinner hemma hos oss i stugan på kvällen. Vi hade bjudit in några vänner och hade en lång och trevlig kväll tillsammans (med kanske lite för mycket vin). På juldagen fodrade vi hästarna och tog sedan en tur upp på kullarna med ponny och quad, skoj och uppfriskande. Efter det packade vi, jag, Georgie & Max, väskan och hoppade på en buss ner till huvudstaden Wellington. Checkade in på hotell i två nätter och hade ett par aktiva och roliga dagar.

Nu har vi jobbat som vanligt i tre dagar och idag är det sista dagen på år 2013. Ska fira in det nya året med lite beach polo och nyårsfest på Porangahau Country Club, och jag tror det kommer att bli riktigt roligt! Dessvärre jobbar jag på eftermiddagen imorgon, men äh, det fixar jag. Den andra januari drar vi iväg på hopptävling till Dannevirke i fyra dagar med 8 eller 9 hästar/ponnyer, så det är full fart framåt.

Anyway, time to get ready for the afternoon and evening. Gotta go and pick up Max from town and start the party. Happy New Year 2014 to all of you! May it be the best year yet. Och samma på svenska.

Några bilder från Wellington nedan.

Merry Christmas and a Happy New Year from Down Under

Med bara två dagar kvar till julafton och starten på allt julfirande (och en fyra dagars semester!) börjar det väl bli dags att uppdatera bloggen igen. Och jodå, det hjälper ju att ni gnäller lite också och ber mig blogga, hehe... Så, var ska jag börja?

December har varit, och är fortfarande, en helt fantastisk månad i Nya Zeeland. Sommaren har anlänt på riktigt nu och plusgraderna börjar närma sig trettio-strecket. Mina axlar har nog aldrig förut varit så bruna och solbrända som de är nu! Magen har dock en helt annan nyans, för särskilt många stek-på-stranden-dagar har jag inte hunnit med, tyvärr. Farmers tan it is.

I måndags anlände min nya kollega och roomie, en engelsk tjej vid namn Georgie, som förhoppningsvis stannar till slutet av säsongen, och hon är pratglad och positiv så jag tror vi kommer att ha några riktigt roliga månader framöver. Jobbar två halvdagar, idag och imorgon, och därefter har vi hela fyra (!) lediga dagars julledigt att se fram emot! Eller ja, på juldagen ska vi kolla till och fodra hästarna en gång, men i övrigt är det fritt fram för äventyr. Och ett äventyr ska det bli.

Jag, Georgie och Max (en holländsk kille som jobbar lite nu som då här på Mt Herbert Farm) spontanbokade hotell och buss ner till huvudstaden Wellington, så på juldagen ska vi sitta fyra timmar på buss genom halva nordön. Lite turistande och nattklubbsbesök ska vi väl hinna med innan vi måste hem igen, och det ser jag väldigt mycket fram emot!

På självaste julafton, om vädret tillåter, tänkte vi styra kosan till någon av alla de fina stränder som finns i Hawke's Bay. Steka, chilla, softa, njuta. Därefter blir det julmiddag och vin med vår lilla Mt Herbert family! Eller tja, inte med chefens familj för de är bortresta, men vi som jobbar här. Får se vem som dyker upp. Är iallafall rätt så säker på att det kommer bli fyra fantastiska dagar. Bring it on, Christmas!

Efter julen är det nyår, och nyårsafton är jag ledig, men jobbar på eftermiddagen på nyårsdagen. Det blir alltså till att fira i närområdet, och stranden lär ska vara ett populärt alternativ. Inte mig emot. Redan på den andra dagen av år 2014 är vi tillbaka till jobb som vanligt, och det blir en snabbstart med avfärd till hopptävling redan då. Full fart framåt, minsann.

Men livet här down under blir bara bättre och bättre, ju mer männskor jag lär känna och ju fler smultronställen jag hittar. Solen och värmen gör självklart sitt också. Jag trivs. Jag saknar er där hemma, särskilt nu i juletider, men ser fram emot att krama om er igen om sisådär ett halvt år. Och eftersom jag inte vet om jag kommer ha tid/energi att blogga mer innan jul och nyår, så får jag väl lov att önska er alla en helt underbart fin, mysig, härlig och stämningsfull jul och all lycka och glädje i världen inför det nya året. Ta hand om er, och njut av en förhoppningsvis vit jul. Jag lovar att njuta av min gröna jul. Puss och kram!

Oh, and to all my English-speaking friends... There is a Google translator placed below on the right hand side of this blog, if you do want to translate it into some weird sentences that might not make sense. But anyway, bottom line, I'm enjoying life here down under, and I wish you all a very merry Christmas and a happy New Year. Take care and enjoy! 

Maraetotara Falls, en timme norr från var jag bor. Och jepp, det går att simma här, och hoppa i från vattenfallet. Något jag nog bör testa inom en snar framtid.

Can't find the words

Milda Matilda och hennes moster, vad detta land är vackert! Blir alldeles till mig av allt fint jag sett idag. Crazy.

Jobbade halvdag idag, var ledig igår, och vilka härliga dagar det har varit. Christmas races i byn igår, med snabba fullblod och massa snygga och uppklädda människor, så som det ska vara. Träffade lite nytt folk, som vi sedan hängde med på puben senare på dagen. Kul att vara lite social igen, det händer inte ofta här ute!

Denna dag började med att lasta in och ut föl med ston, för att köra dem till veterinären för dräktighetskoll. Tre av fyra ston hade bebis i magen, så det tyckte chefen att vi skulle fira med kycklingpaj och bakelser till lunch. Det var gott. Jag har även kört hästsläp för första gången någonsin, om än olastat och bara en kilometer. Men ändå. Bra gick det!

Efter jobbet och lunchen fräschade jag upp mig lite och körde iväg på kaffe med Lydia. Pratade om dittan och dattan i en timma, innan jag körde vidare till Hastings för att möta upp med Pascal. Köpte mig en ny telefon (Samsung Galaxy Fame) till att börja med, och sedan fick vi sällskap en fransk tjej och en amerikansk kille och så körde vi iväg till Maraetotara Falls. Det var en alldeles underbar plats, med vattenfall och glasklart vatten, och där går det att simma och hoppa! Coolt. Måste dit igen någon varm och solig dag. Efter det körde vi vidare upp till Te Mata Peak, med utsikt över i princip hela Hawke's Bay. Så sjukt vackert så jag inte finner ord för det. Nästa gång tar jag med mig Nikon D300 så ni kan få se lite bättre bilder på allt det fina. Men wow wow wow alltså. Vilka vyer, vilket land.

Har fler bilder, men det är nattidags för min del nu... Visar fler nån annan gång. Imorgon kanske. G'nite y'all!

It's December and summer's here

Hur konstigt är inte det?! December månad, första advent, lilla jul och allt det där, och här går jag i shorts och bränner mig i solen och sånt. Radiostationerna har börjat spela julmusik och folk har i viss mån börjat pynta sina hus litegrann. Galet! Men härligt.

Just nu har jag en tysk tjej vid namn Jaqueline som extra hjälp här på farmen, men hon stannar bara två veckor och har inte mycket erfarenhet av sånt här... men det är definitivt bättre än att vara ensam hästskötare! Lite hjälp är bättre än ingen. Jag har dessutom kommit i kontakt med att par andra tyskar i området (via Couchsurfing.org), en rar tjej vid namn Lydia som jobbar som au pair i Onga Onga, och en kille som heter Pascal som för tillfället bor några kilometer ifrån mig. Alltid kul att träffa nya människor som är ute på liknande äventyr som en själv!

Så igår kväll efter jobbet körde jag, Pascal och Jackie ner till Waipawa River och busade lite där, sedan tillbaka till stugan för lite mera kvällshäng. Idag har både jag och Jackie varit lediga, så efter att jag kört in till Waipuk för att skicka iväg ett julepaket till Finland (mamma/pappa, jag hoppas det hinner komma fram innan jul, för där finns julkort till mommo, moffa och faffa också) så kletade vi på oss solkräm och körde ner till Porangahau Beach! Vi fick sällskap av Lydia också, så det var trevligt. Dessutom var vi typ ensamma på stranden, och det är ingen liten strand direkt. Innan vi körde hemåt igen tog vi ett turistfoto vid en skylt med "the worlds longest place name", coolt.

Så, turistfoton var det ja, det har vi tagit massor av! Medan ni bygger snökojor, -gubbar och -änglar så dansar vi runt i havet på stranden i bikini och njuter av ett somrigt december. Crazy shit, aye.