onsdag 30 april 2014

Valborgsmässoafton

Just det, det är ju sista april och valborgsmässoafton idag! Hur vi firar? Ehm, inte alls, faktiskt. Verkar inte direkt vara nåt de firar här på andra sidan. Konstigt va?! Önskar dock er alla en trevlig vappen och första maj och ger er en bonusbild från Lake Tekapo på det. Godnatt, och fira lugnt!


NZ Roadtrip Day 12: Kayaking in Fiordland

Igår var en fantastiskt fin dag och vi spenderade den på ett av de vackraste ställena på detta jordklot. Milford Sound i Fiordland. Och ännu bättre var att vi tillbringade några timmar i en kajak mitt ute i fjorden och njöt av allt omkring oss på bästa sätt. Vår lilla grupp på fem turister och två guider paddlade på i lite över tre timmar och såg vattenfall och sälar på nära håll, samt fick ta del av lokala berättelser och intressant information om hur istiden och naturkrafter format fjordarna genom årtusendena. En underbar upplevelse var det! Rekommenderas varmt!





måndag 21 april 2014

NZ Roadtrip Day 5: Kaikoura

Nu har vi sovit fyra nätter i vår coola camper van, jag och Alexander, men hunnit med hela fem fantastiska dagar i detta fantastiska land. Nya Zeeland.

Nordön skyndade vi oss rätt snabbt ner genom (ska ändå tillbaka upp sen igen), men först tog vi en avstickare till Coromandel Peninsula. Körde sedan när längs västkusten med en liten turistpaus vid Waitomo Caves för att titta på lysmaskar i en supercool grotta. Stjärnhimmel, säger jag bara.
Igår tog vi färjan över till sydön, och välkomnades med en ovanligt varm och solig höstdag idag på östkusten. Massor med sälar låg och solade på klipporna i havet längs med State Highway 1, så naturen är aldrig långt bort i detta land. Körde ner till Kaikoura och hoppade lite spontant med på dagens sista Whale Watch, för vädret var ju idealiskt för ett par timmar till havs... och wow, vilket bra beslut. Två kaskelotvalar (sperm whales på engelska), sälar, albatrosser och – bäst av allt – späckhuggare. När den sistnämnda visade sig grät jag nästan av lycka. Det var verkligen en dream come true att få se en späckhuggare på nära håll och i sitt naturliga habitat! Så bara det var lätt värt de 145$ turen kostade.

Jaha, nu har vi bara 29 dagar kvar med bilen, och sedan ska den lämnas tillbaka till kontoret i Auckland. Vi har ju inte direkt bråttom, så vad vi gör imorgon återstår att se. Bestämmer efter frukost och beroende på väder, men så småningom ska vi ju såklart köra vidare söderut. Finns så mycket fint kvar att se i detta land. Godnatt!





lördag 12 april 2014

Thank you for everything, Mt Herbert Farm

Shit. This is it. My last working day at Mount Herbert Farm is now over.

Sju månader har gått sedan jag anlände till gården och stugan, jet-laggad, nyfiken och förväntansfull. Efter en vilodag sattes jag i arbete och har arbetat i princip nonstop sedan dess, med tre dagars julledigt som längsta lediga period. I övrigt har det varit 5,5 dagars arbete per vecka, 7:30 till 17:30, och tävlingar var och vartannat veckoslut, då med ännu tidigare starter och sena kvällar. Sju månader av fina hästar och skitiga händer, skratt blandat med svordomar, fantastiska upplevelser på hästryggen blandat med bett och sparkar. Det är ingen glamourös sport och livsstil detta, men det är trots allt hästarna som håller mig över ytan.

Jag kan inte med ord förklara hur mycket detta jobb har betytt för mig. Är nu ännu en livserfarenhet rikare och kan med stolthet lägga till "showjumping groom" på mitt CV. Hästskötare för två av Nya Zeelands bästa hoppryttare, varav ena vann den ärofulla Grand Prix-serien i landet för säsongen 2013/2014 och den andra kom på en beundransvärd sjätte plats. Två drivna och kunniga personer med livslång erfarenhet inom branschen, och med fantastiska personligheter.

Inte nog med att jag fått nya kunskaper gällande hästar och ridning, men efter sju månader på en stor bondgård med tusentals får, hundratals tjurar och kalvar, ett femtiotal hästar och ett par grisar kan jag även vara glad för den inblick jag fått i typiskt nyzeeländskt "farm life" och kultur. Hur stor är chansen att jag skulle få valla får till häst och flaskmata moderlösa lamm och föl hemma i Österbotten? Eller mata grisar med mina egna matrester och akta mig för nyfikna och potentiellt ilskna tjurar när jag hämtar hästar ur hagar? Inte jättestor, tror jag.

Så, jag har Claire och Simon att tacka för mycket. Nu återstår bara ett par dagar av städning, fönstertvätt och packning av resväskan, för på tisdag bär det iväg norrut till Taupo och därefter Auckland. På torsdag morgon möter jag upp min kompis Alexander på flygplatsen och så hämtar vi vårt fordon och hem för den kommande månaden. Sedan rullar vi iväg på äventyr. Roadtrip i Nya Zeeland, med frihet och minimal planering att se fram emot. Vi kör helt enkelt dit vi vill och gör det vi känner för för dagen. Två månaders semester för min del innan jag återvänder hem till mitt fosterland och hemstad för en sommar med familjen och min egna häst. Förhoppningsvis får vi njuta av vackert höstväder i ett av världens vackraste länder, innan vi flyger iväg till en paradisö för att bättra på brännan innan hemfärd. Det är oerhört ledsamt att ta farväl av gården och alla människor och djur jag lärt känna under den tid jag varit här, men oj, vad jag ser fram emot lite välförtjänt ledighet!

To make a long story short, thank you for everything, Mt Herbert Farm and the Wilson family! I'm grateful for all the wonderful memories and useful knowledge you've given me and hoping that one day I will be able to return to see you all again. Thank you Claire, Simon, Helen, Catherine, Georgie, Lydia, Paul, Max and all the other awesome people I've met – you will be missed! Xxx

söndag 6 april 2014

Even an end has a start

Nu har vi gått över till vintertid här på andra sidan. Klockan flyttades tillbaka en timme, vilket innebar en timme längre sömn imorse, men en timmes mindre dagsljus. Och jag hade helst behållit dagsljuset istället för lite extra sömn.

Ännu en ledig helg är nu strax slut, och imorgon är det måndag och första dagen på den sista jobbveckan på Mt Herbert Farm. Vet inte riktigt hur jag känner över det just nu faktiskt. Ser otroligt mycket fram emot att bila landet runt och njuta av friheten och den vackra naturen i över en månads tid, men samtidigt går ännu ett minnesvärt och lärorikt kapitel i mitt liv mot sitt slut. Sju månader av hästar, hästar och ännu mera hästar. Det kommer bli konstigt att gå från att rida två till tre hästar om dagen till att plötsligt inte rida alls i en månad, och sedan komma hem till Vasa igen och bara hästägare igen. För ja, jag kommer hem igen. Iallafall över sommaren. Har inga planer därefter än så länge. Kan dock inte lova att jag inte flyttar utomlands igen, men det blir nog närmare än var jag är nu iallafall, det är säkert.

Bokade nyss buss upp till Auckland för nästnästa vecka. Eller jag stannar en natt i Taupo hos min vän Paul (som jobbade här på gården, men nu flyttat dit för ett nytt jobb) och tar sedan nattbussen upp till storstaden. Lämnar alltså det som varit mitt hem det senaste halvåret på tisdag, lunchtid, och tidigt på torsdag morgon anländer jag till flygplatsen i Auckland för att möta upp min roadtripkompis som flyger ner från Stockholm. Skärtorsdag. Påsk. Och samma dag plockar vi även upp en campervan från Escape Rentals och kör iväg ut på äventyr. Vart vi kör först? Det vettetusan. Vart vi känner för, men det lutar nog mot någon relativt närliggande strand. Vi lär vara rätt trötta båda två, efter x antal timmar på resande fot.

Godnatt på er.