lördag 28 februari 2009

Come over to my place

Evelina och jag är hemma hos mig nu och har börjat dricka litegrann. Vi ska på VIP-fest till Fontana, och jag känner på mig att jag kommer bli ganska full idag... Usch då. Har varit nykter i två veckor nu. Skönt det.
But tonight we're gonna paaaartyyyy!

I said
come over to my place
I want you in my bed
and I want you now

I did my best to clean out your mess
still my pillow smells like you
tried so hard just to take a rest
from you but I can't get rid of you

Barcelona

Jag hittade ett par av mina gamla jeans i förra veckan och bestämde mig för att ge dem ett nytt försök. De är inhandlade i Barcelona för många många år sedan, ur en butik som jag inte längre minns vad hette. De är alldeles för långa i benen, och det enda jag egentligen gillar med dem är fickorna på bakdelen. Det var väl för dem som jag köpte jeansen, tror jag.
Tänk vad mycket kläder man har som man nästan aldrig har använt och inte längre använder. Sorgligt!

På tal om Barcelona så kommer mina föräldrar och lillebror hem därifrån inatt. Jag tror att mamma har köpt med sig lite kläder hem till syrran och mig. Ska bli spännande att se om hennes klädval håller för vår kräsna smak.

torsdag 26 februari 2009

3h Ski-doo

Jag har kört snöskoter för första gången i mitt liv idag! Fia, Alexander, Sara, Petra och jag for ut och vrålade i snön i 3h. Jag fick den stora äran att köra Fias pappas nya Ski-doo, och jag tyckte jag var ganska duktig för att vara nybörjare... Äckligt roligt var det också. Nu vill jag med ha en snöskoter.
Alexander stilade lite med sitt vrålåk vid crossbanan... Jaja, duktig är du, din galning.
Körde till "Kåton" och gjorde upp eld och grillade korv, innan vi styrde kosan hemåt igen. Mycket tändvätska gick åt, ty vi hungriga tonåringar orkade inte vänta på riktig glöd. En liten näbbmus kilade upp från golvet också! Jag tänkte manligt och föreslog att vi skulle slänga den i brasan... men lugn, det gjorde vi inte.
En riktigt trevlig liten utflykt var det absolut och jag fick en liten kick av farten (även fast jag aldrig körde över 100 km/h). Detta kommer jag leva på en bra stund!

tisdag 24 februari 2009

Fastlagstisdag

Jag har faktiskt ätit en fastlagsbulle idag. Med sylt i, för mandelmassa är något av det värsta jag vet. Nu ikväll ska jag och Sofie ut och titta på och prata med alla fulla och glada människor på Fontana, vilket troligtvis blir roligt (även fast jag själv tänker vara nykter).
Ska bege mig hemåt till Brändö nu för att duscha, byta om och fixa mig. Hoppas på att toaletten fungerar som vanligt igen också, för när jag ringde om saken så lovade de att skicka ut någon som skulle ordna det.

Nu börjar klockan bli mycket... Hoppas att ni alla har vräkt i er så mycket grädde idag att ni fått ont i magen!

Klump i halsen

Jag hatar skräckfilmer. Just nu hatar jag Sia litegrann också, för att hon tvingade mig att se The Orphanage. När jag körde hem från Sundom var jag till fullo övertygad om att det när som helst skulle dyka upp en vålnad på vägen framför mig. Lyckligtvis gjorde det inte det.
Om man nu kan påstå att en skräckfilm är bra, så måste jag väl medge att denna var det, men nu tänker jag inte se en till skräckfilm på minst ett år framöver. Jag darrar fortfarande av skräck och har en stor klump i halsen och magen, och jag vet inte hur jag ska kunna sova. Nu hade jag gärna haft någon att krypa tätt, tätt intill... för just nu känner jag mig allt annat än trygg. Godnatt!

måndag 23 februari 2009

Got to get away

Mor och far är bortresta till Barcelona, så nu passar lillasyster på att ordna hemmafest för sina närmaste vänner. Dit är tydligen inte jag inräknad, så jag tvingas fly fältet. Lyckligtvis kan jag gömma mig hos Sia en stund, så kidsen får leka med spriten för sig själva i några timmar.

Det är förresten lite av en konst att jobba på frukt- och grönsakssidan i butiken; ni skulle ha sett hur fint jag staplade upp bananerna till ett mindre berg! Jag bytte lådor med äpplen tills svetten rann och jag plockade bort mögliga och rinnande paprikor, allt för att det ska se så inbjudande och fräscht ut som möjligt.
Jag trivs mycket bättre när jag får arbeta där, istället för att sitta på en stol och ta emot och ge pengar och dra vara för vara på rullbandet. Fast nu är det bara knappt två månader kvar för mig att jobba där. Lite sorgligt är det allt, för trots att jag inte diggar själva butiksjobbet så kommer jag att sakna alla de fina människor som jobbar där. Jag har fått många nya härliga vänner där, så tack för det, S-Market!
Förresten så är vårt S-Market det bästa i hela landet. På riktigt alltså. Vi toppade alla försäljnings- och effektivitetslistor! Lite stolt är man ju för det. We rock.

söndag 22 februari 2009

Just for the pleasure

Nu är jag otroligt shoppingsugen. Vad det ska bli härligt att få spendera upp lönen i Stockholm sen! Har glott ögonen ur mig på alla snygga skor och heta klänningar som finns på Asos.com, och hittade några favoriter som jag mer än gärna skulle beställa (om jag hade några hundralappar extra på kontot);

Jag vill verkligen att det ska bli vår och sommar nu. Och jag vill verkligen förnya minst hälften av mitt nuvarande klädförråd! Mera blommigt och mönster vill jag ha. Och mera höga klackar. Måste bara lära mig gå ordentligt med såna först, men vill man vara fin får man lida pin! Det är väl knappast bara jag som konstaterat att mina ben blir mycket snyggare med klackar...?

Trött x 100

Idag är jag mycket trött. Sov från ca 05:30 till 09:30, sedan från 11:30 till 15:30 (!). Ligger i föräldrarnas säng med datorn i famnen och lyssnar på syrran som spelar Youtube-klipp i andra rummet. När jag bara orkar stiga upp ska jag köra iväg till Brändö och hämta lite grejer och köpa godis, men usch vad allt är tungt idag. Om livet inte hade varit orättvist så skulle jag gärna ha slösat bort dagen med dig istället.

lördag 21 februari 2009

Missing and longing

Ursäkta, nu har jag slarvat lite med uppdateringen. Ni har ändå inte missat någon jättespännande del i mitt liv, för det händer inte särskilt mycket.

Nu är jag iallafall hemhemma, i mitt älskade Gerby i mina föräldrars hus. Alla förutom syrran är bortresta (till Barcelona... jag vill också), så jag passar på att hänga här nu istället! Lugn och ro och mat i kylskåpet. Yes!
En annan ganska betydande orsak, eller ja okej; orsaken, till varför jag sökt mig hemhemåt är för att min toalett hemma i Brändö inte fungerar som den ska... Det går inte att spola. Inte så kul! Skjuter undan problemet några dagar och bor alltså hemhemma istället.

Det blir en lugn kväll idag. Sia kommer hit och så ska vi titta på film. Ingen av oss som är riktigt på gång för krogen, så det är väl bäst såhär. Dessutom ska jag köra syrrans två belgiska utbyteskompisar till stan på söndagsmorgonen, för nu ska de åka hem till sitt eget land igen.

Jag saknar det mesta idag. Det är bara en känsla jag har, men den stör. Jag vill inte sakna. Jag ska inte sakna. Längta däremot, det gör jag. Till Stockholm och till Irland och till er. Snart!

måndag 16 februari 2009

Tjugoförsta april

Nu har jag äntligen bokat flygresan till mitt efterlängtade Irland. Den 21:a april åker jag iväg från Helsingfors till Dublin med min oneway-ticket. Knappt två månader kvar nu!

söndag 15 februari 2009

Ge mig

Hittade lite kärlek på Topshop's websida... Ja sku, sku du? Speciellt skorna uppe i vänstra hörnet; såna vill jag ha! Lyxigt är ju att när jag flyttar till Irland så finns där Topshop. Gissa vem som ska shoppa kläder där då? Hihi.

Ståuppkomiker, solsken och snöskoter

Mia, Fia och jag på Fontana igår kväll. Söta vänner jag har, eller hur? Och notera min klänning från GinaTricot som älskade mamma köpt åt mig (för endast 2,90€!), love it.

Detta har varit en bra helg. Fullt upp hela tiden, men det var det absolut värt!
Fredagen började med jobb och därefter stressade jag iväg med lillasyster till hennes skola där de skulle ha "Äldstes dans" och fira att de nu är äldst i gymnasiet. Fotograferade sedan alla finklädda tvåor, när de dansade danser som t.ex. tango, och rusade sedan vidare till Sofia för att umgås. Det blev inget pulkande som vi först tänkt, men vi hade det trevligt ändå. Mikki var hemma över helgen, så det blev en hel del snack om juridik.

Lördagsmorgonen och alla hjärtans dag steg jag upp halv sju och körde iväg för att morgonfodra och släppa ut hästarna. Underbart väder, men kallt som stryk! For hem till föräldrarna och bjöd in mig själv till deras frukost och sedan vidare hem till mig och duscha, för att sedan gå på stan en stund med den inte så shoppingsugna Thomas. När han väl hittat sig lite nya kläder så blev det jobb för min del igen.
På kvällen drog Mia och jag till Sara och Sami på lite förfest. Nykter som jag var agerade jag chaufför och hela gänget tryckte ihop sig i min bil och så for vi till Fontana. Världens bästa Fia kom med ut denna kväll! Jättekul var det, och trots att jag bara drack vatten på krogen så orkade jag vara nästan ända till valomerkki iallafall.

Idag, söndag, bestod av ståuppshow med Björn Gustafsson och André Wickström på Ritz. Otroligt roliga var de båda två, och jag hade fint sällskap; Fia. Med samma dam, inklusive hennes far, for jag sedan ut och körde lite snöskoter på isen.

Sammanfattningsvis har detta alltså varit en supertrevlig helg med mycket program. Och jag är väldigt stolt över att du klarade av det, vännen min. Ett stort steg i rätt riktning! Det betyder mer än du kanske tror.

torsdag 12 februari 2009

All that glitter's fake

Något av det godaste som finns måste vara sallad med fetaost. Åt just en oljig variant med soltorkade tomatbitar i, vilket utan tvekan kommer att inhandlas fler gånger. Mumsigt värre!

For hem-hem en sväng efter jobbet, för att snacka lite skit med syrran. Mamma, som varit till Helsingfors på möte igår, hade köpt en skitsnygg svart klänning från Gina Tricot till mig! Tack snälla! Den hade bara kostat 2,90€... rea-tider in my heart. Det var en sån modell och ett sånt tyg som jag själv aldrig skulle ha kommit på tanken att prova, men när jag nu gjorde det så var den hur läcker som helst.
På bilden nedan ser ni min loppis-tröja! Den är mysig och jag gillar den. Kommer säkert att bli välanvänd på lite svalare sommardagar.

Med Ryanair till Dublin

Billiga flyg i all ära, men just nu hatar jag Ryanair litegrann!
Jag skulle beställa flygresa till Dublin och hade fyllt i allt och tänkte att jag efter gårdagens misslyckade försök skulle se om det nu godkändes. Huruvida det godkändes eller ej har jag nu ingen aning om, eftersom en sida med texten "Your session has been locked. Please wait 10 seconds and if you are not redirected back click here." reloadas hela tiden och absolut ingenting händer. Jag slipper ingenstans! Så nu är jag rejält irriterad.

Att göra

Att det ska vara så svårt att gå till sängs... Istället för att sova sitter jag och läser bloggar och funderar och planerar min framtid i Irland, medan Bo-Göran slickar och biter på mina fingrar. Konstig katt. Försökte beställa flygresan dit, men det blev något fel i betalningen, så jag gör ett nytt försök imorgon.
Det är en hel del grejer som bör fixas innan min avresa:
- Fodervärd ska hittas åt hästen
- Andra skedet på körkortet
- Min bil ska säljas
- En plats att dumpa alla möbler och saker ska hittas
- Ett snack med bl.a. FPA kan också sitta på sin plats
...och säkerligen en hel del andra små detaljer som jag glömt bort nu.
Ändå så längtar jag något enormt mycket. Det ska bli så otroligt spännande att flytta till ett så vackert land, som alla pratar så gott om. Irland.

onsdag 11 februari 2009

We don't need anything

Sia och jag åt lunchbuffét vid Chili&Lime idag och det var ruskigt gott och vi blev äckligt mätta. Efter det traskade jag runt på stan lite och provade bl.a. huvtröjor från Peak, supersnygga men också superdyra, tyvärr. Skulle jag äga lite mera pengar och inte snart få åka till shoppingstaden Stockholm så skulle jag nog ha köpt en.
Kom inte hem helt tomhänt ändå. Köpte en jacka att ha i stallet, en ny mascara, en vändagspresent och en tröja från Röda Korsets förnyade loppis! (Har inte bestämt mig för vad jag ska tycka om deras nya system ännu.)

Jag är väldigt irriterad på min dumma katt just nu. När ska han lära sig att inte gå och gräva i roskisen?! Blir ju tvungen att köpa babylås snart, så han inte får upp dörren. Kattjävel.

Nu har min kära vän Sofia skaffat sig en blogg också, kolla in den!

Gott med sol och snö

Tog mitt förnuft till fånga och körde iväg till stallet iallafall. Ringde till Rosanna och bad om sällskap, vilket jag fick. Tog hästen och ponnyn i koppel och promenerade iväg mot isen och Strömsö. Gick ut på isen från strandkanten en litenliten bit och njöt av solen som värmde skönt. Underbart var det. Busade runt utanför inspelningarna i Strömsö-huset i nästan två timmar! Det var inte bara djuren som fick motion, vill jag lova.

Ett tag blev jag barn på nytt och åt lite av snön på isen. Det smakade ganska gott.

tisdag 10 februari 2009

Takes one step forward, looks back, and then walks away

Lyxade till frukosten med att äta lite färsk ananas. När jag sedan skulle borsta tänderna märkte jag till min stora fasa att jag spottade blod! (?!?) Det kom blod från min tunga! Inte ur något sår, utan ur dedär prickarna man har på tungspetsen. Hur läskigt var nu inte det? Ananas är gott, men jag vill inte gärna blöda ur munnen varje gång jag äter det.

Nu är jag farligt nära att slösa bort dagsljuset med att göra ingenting. Helst skulle jag sova, men det känns ännu värre än att slösurfa. Det finns ingenting att göra i denna dystra stad! Eller jo, det finns det väl, men jag vill inte göra det ensam.

Meddelade min nuvarande chef om jobbet i Irland igår. Jag tror han blev lite avundsjuk, och förhoppningsvis glad för min skull. Kati berättade jag det för idag. Hon blev också glad, och lite ledsen över att jag kommer att åka iväg från stallet. Det kändes iallafall bra när hon försäkade mig flera gånger om att jag gör rätt och att jag måste göra detta för min egen skull, för annars lär jag ångra mig i framtiden. Och jag vet att hon har rätt. För det känns helt rätt och jag vet att jag följer mitt hjärta. Jag ska till Irland!!! Nej, jag har nog inte riktigt fattat det ännu.

Och detta är en väldigt fin låt.

måndag 9 februari 2009

Max femton kilogram

Kan någon vara snäll och förklara för mig hurihelvete jag ska lyckas få med mig allt jag behöver, för ett år på Irland, i en väska som endast får väga 15 kg? Viktgränsen är absolut det sämsta med Ryanair.

söndag 8 februari 2009

Glädjeskutt

Det är länge sedan jag har varit såhär trött på en söndag. Utan att ens ha särskilt mycket krapula.
Det blev ju till att fira min glädje över mitt framtida Irland-boende igår iallafall, trots att jag först hade tänkt mig en nykter helg. Evelina och jag drog oss till Fontana, som vanligt, efter att ha varit ute och brummat lite med Johans nya, coola bil (som tydligen halva Vasa pratar om?!). Trevliga människor hittade vi på krogen igår, så det blev en helt bra kväll där. När jag sedan började fundera på att söka mig hemåt så fick jag ett sms och jag blev ännu gladare än vad jag varit tidigare! Kvällen fick en väldigt mysig avslutning, och idag har jag njutit av livet lite extra.

Jag är nöjd med läget som det är nu. Jag vet ju att jag snart ändå kommer att flytta härifrån, så det gör det hela så mycket lättare. Det är lättare att hålla undan de där jobbiga känslorna, och istället koncentrera sig på de bra. Jag tenderar att vilja något så mycket att det blir jobbigt när det sedan inte blir som jag drömt om. Nu när jag vill flytta till Irland mest av allt, och vet att det så komer bli, så funkar det. Och jag trivs. Jag är glad!

lördag 7 februari 2009

Det är på riktigt nu

Michael ringde imorse och erbjöd mig, sådär officiellt, jobbet som hästskötare/au pair på hans gård. Vad tror ni jag svarade?
JA!
Från och med maj bor jag alltså i Wicklow på den fantastiska ön Irland, som jag hittills bara drömt om att få besöka någon gång. Nu ska jag flytta dit. Jag ska bo där ett år. Jag ska köra på fel sida av vägen. Jag ska lära känna nya människor, en ny kultur, ett nytt land. Och jag kommer att få en (eller flera) upplevelse att minnas för resten av mitt liv.

Inser ni hur lycklig jag är nu?
Detta händer. På riktigt. Jag drömmer inte.

onsdag 4 februari 2009

Stockholmsresa bokad

Nu har jag och Mia varit duktiga och bokat båt och flyg till och från Stockholm för oss två och Daniela! Första helgen i årets tredje månad (6-9.3) beger vi oss alltså iväg till Svenneland för att äntligen hälsa på våra efterlängtade vänner. Jag längtar något enormt mycket just nu. Vi kommer att ha så sjukt jävla roligt, det är jag övertygad om!

Lite uppdatering gällande mina övriga utlandsplaner; Kalifornien-grejen är jag nu övertygad om att är så falskt som det bara kan bli, men Irland däremot framskrider hittills allt enligt mina önskemål och förhoppningar! Om allt fortsätter i samma positiva stil så kommer jag från och med slutet av April att bo i Wicklow för ett år framåt och jobba främst med hästar. Jag vill verkligen detta! Håll tummarna för mig!

söndag 1 februari 2009

Till en vän

I högstadiet var jag en människa som inte kände särskilt mycket människor eller gjorde särskilt mycket. Jag upplevde inte livets olika möjligheter, utan satt mest hemma för mig själv och skapade mig fantasivärldar på webben. Jag var väl lite "outsider", kan man väl säga. Visst hade jag vänner, men något fattades.

Jag minns knappt hur det hela började längre. Hur hittade vi till varandra? Vi hade varit skolkamrater i många år, men aldrig riktigt nära eller pratat på riktigt. Vi började iallafall prata med varandra, samt några till, på msn och hade många roliga stunder. En dag bestämde vi oss för att träffas allihopa på stan och umgås på riktigt. Jag kommer ihåg det som början på det hela!
En jul i början på tvåtusentalet (kan det ha varit julen 2003?) fick vi båda webkameror till julklapp! Jag minns så väl vår ruskigt dåliga inside-humor, som till exempel "Tomtenissar i pyjamas". Du har väl inte glömt?

Så började vi prata mer och mer på msn och umgås mer och mer i det riktiga livet, och kom fram till att vi är två helt olika människor som helt enkelt klickar väldigt bra tillsammans. Lite som två pusselbitar! När vi väl hittat varandra var det svårt att separera oss.
Vi gjorde allt tillsammans. Den sommaren höll vi ihop nästan varje dag. Jag cyklade de tre kilometrarna till dig allt oftare, eller så kom du till mig. Jag tror inte att det gick många dagar utan att vi sågs eller hördes!

Du blev lite som en idol för mig. Då var det du som kände alla och hade många kompisar lite överallt. Det var du som hade provat på det mesta man kan ha gjort i den åldern. Framför allt var det du som hade en så oslagbar humor som fick mig att tjuta av skratt. Jag avgudade dig verkligen. Vår vänskap var ovärderlig för mig och jag visste inte till mig av lycka när du ville vara min vän.
Vad du fick ut av mig har jag svårt att förstå, för jag var ju lite av en grå och konstig mus på den tiden. Tills jag träffade dig. Och vi blev bästa vänner och inget skulle någonsin kunna skilja oss åt.

Genom dig lärde jag känna fler människor och jag lärde känna mig själv. Jag utvecklades till en social och glad människa och jag levde för din skull. Du var den som fick mig att stiga upp på morgonen.
Vad vi har skrattat och vad vi har diskuterat livets alla plågor. Jag kommer nog aldrig att glömma Pringles-burken, eller konventerna när vi spanade in de äldre, coola killarna på stan. För att inte prata om snöskoterfärderna tillsammans med din kusin. Allt chips och popcorn vi tryckt i oss. Abborrarna vi fiskade upp ur diket. Färgglada första maj. Åminne och vår upptäckt av alkoholen. Det är minnen som kommer att finnas bevarat i hjärtat för resten av mitt liv!

Så var finns haken? Var gick det fel?
Underbar som du var hängde alla killar efter dig, och till sist hittade du den som då verkade vara din själsfrände och perfect match. Naturligtvis blev det då du och han, istället för du och jag, och jag kände mig än en gång utanför och ensam och halv. Jag som var van att du alltid skulle finnas där för mig och vid min sida, fick nu börja tänka om. Vi tillbringade allt mindre tid tillsammans, och de gånger vi umgicks så var alltid han med. Det var inte bara du och jag längre, han fanns där som det tredje hjulet.

Tiden gick, och som den nya människa du gjort mig till så fortsatte jag vara social. Jag hittade pojkvänner, nya kompisar och nya ställen att hänga på. Men det var aldrig riktigt detsamma utan dig. Du fattades.
Tiden går fortfarande och jag väntar ännu på att du ska hitta tillbaka till mig. Mycket har förändrats sedan den bekymmerslösa fjortistiden, men det vill jag att du ska veta att jag alltid kommer att finnas där för dig. När du än behöver mig.

Du är en underbar människa och jag vill se dig lycklig.

Dreaming my day away

Idag är en sån där dag då allting i kroppen värker. Just nu känns det som om jag skulle ha tusen saker på hjärtat, vilket gör läget tungt och ostabilt. För mycket känslor att bära på. Jag lovade mig själv att detta inte skulle bli en sån blogg där jag öser ut alla mina känslor och innersta tankar, och med tanke på omständigheterna är det nog bäst att det också så förblir.
Kan inte motstå att gnälla lite iallafall. Ibland är vi människor alldeles för komplicerade och väljer allt för ofta den svåra vägen istället för att bara följa hjärtats röst. Och sen sitter vi här med diffusa viljor och ekande behov och vet inte hur vi ska få den bultande värken att försvinna.

Jösses, det är ny månad nu igen förresten! Vart försvinner dagarna?