onsdag 14 september 2011

Språkkunskaper är bra, så ge inte upp hoppet

Alltså... det här med invandrare, språk och ofrivilligt förlorad intelligens. Vi har pratat om det i skolan, men har ni andra tänkt på det också, hur stor risken är att man idiotförklaras om man inte kan språket i det land man befinner sig i till fullo? Man kan vara hur smart som helst egentligen, men när man sedan ska försöka prata och hänga med i diskussioner på ett annat språk så går det inte riktigt så bra som på modersmålet och fast man inte förtjänar det så blir man lätt stämplad som "dum".

Som exempel kan vi ju ta det här med finlandssvenskar som inte riktigt vågar prata finska,och sedan gnäller när de inte betjänas på svenska någonstans vid ryska gränsen, eller den brittiske killen som kom vidare i dagens Idol-audition; när han pratade svenska i tvn tänkte jag bara "o nej, o nej, o nej, varför utsätter du dig sjäv för detta". Sedan skämdes jag. Det är ju BRA att det finns sådana som han som verkligen vågar försöka och inte är rädd för att misslyckas, för hur ska man annars lära sig ett nytt språk?
Samtidigt tyckte jag det var lite synd att han inte fick prata engelska. Jag menar... brittisk engelska... ååh, grr, mums! Ja, jag går igång på det! Det är ingen tvekan om vilken världsdel jag tänker bosätta mig i efter avklarade studier i Malmö.

3 kommentarer:

  1. brittiska killen va verkligen supercharmig!! Vilken man som flyttade till lilla linköping me alla östgötare för att ta hand om sin dotter; beundransvärt! Alla 22åringar sku int ha gjort så. Ger en hopp ;)

    SvaraRadera
  2. Jag stämplar ingen som dum, eller gör mig lustig över någon som försöker prata ett annat språk. Tvärtom tycker jag de är modiga, speciellt om de inte är så bra på språket men ändå försöker och inte ger upp. Men visst, jag vet att dumstämpeln sitter lös hos vissa men de personerna visar bara sin egen brist på intelligens.

    Jag tycker det är fler finskspråkiga som inte vågar prata svenska än finlandssvenskar som inte vågar prata finska. Ibland tycker jag t.o.m. vi finlandssvenskar går till överdrift. Många gånger har jag upplevt att i ett sällskap på t.ex. 1 finsktalande och 4 finlandssvenskar så övergår gruppen till att prata finska trots att den finsktalande kunde utmärkt svenska.

    Jag känner en äldre kanadensisk dam som kom till Österbotten för att försöka lära sig lite svenska bland infödingarna under en månad men det gick inte så bra. De flesta hon träffade på i vardagen övergick till engelska. Synd för henne.

    SvaraRadera
  3. Jag gör mig inte heller lustig över någon med bristande språkkunskaper, men man kan ju själv känna sig lite mindre smart ibland också när man inte riktigt kan.
    Det är tråkigt att det är så, att man hellre svänger över till engelska eller det språk som är mest bekvämt, för hur ska man annars lära sig om man inte "tvingas" försöka?
    Språk är utan tvekan ett mycket intressant ämne. Jag är glad att det är just språk jag studerar!

    SvaraRadera