Nyss hemkommen efter en mysig hemma-hos-Danni-kväll med tjejerna, mest som ett sista möte innan ännu någon ur gänget drar vidare. Nu är det Mikki och Cila's tur att flytta bort från trygga lilla Vasa, för att istället bosätta sig på Stureplan i Stockholm för obestämd framtid.
Det värsta som finns är att ta farväl utan att veta när man ses igen, och om det någonsin kommer att bli som det var förut. Jag kommer att sakna dem. Och jag saknar dig. Så jag lovar att ja ska försöka komma dit på besök så snart som möjligt!
Vad jag hatar framtiden. Jag vill leva i nuet, men det är allt annat än enkelt. Det går inte att leva i nuet utan att dra upp framtiden och det gör mig så otroligt ledsen och förvirrad. För jag vill ju så mycket, men inget av det jag vill, eller vart jag vill, inkluderar de som står mig närmast, and that is why it hurts. Och det är inte alls kul att erkänna det.
Det värsta som finns är att ta farväl utan att veta när man ses igen, och om det någonsin kommer att bli som det var förut. Jag kommer att sakna dem. Och jag saknar dig. Så jag lovar att ja ska försöka komma dit på besök så snart som möjligt!
Vad jag hatar framtiden. Jag vill leva i nuet, men det är allt annat än enkelt. Det går inte att leva i nuet utan att dra upp framtiden och det gör mig så otroligt ledsen och förvirrad. För jag vill ju så mycket, men inget av det jag vill, eller vart jag vill, inkluderar de som står mig närmast, and that is why it hurts. Och det är inte alls kul att erkänna det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar